hängigt värre
Jag blir bara tröttare och tröttare på morgonen. Inte nog med det så blir jag tamigtusan bara fulare och fulare också, det tar mig inte längre 2,5 minut för att fixa mig och få mig att se ut som en levande människa, nejnej. Det tar mig nu minst en timme för att ens kunna nå ett resultat då jag kan beträda stadens gator utan att bli jagad av folk som tror att jag är en zombie.
Jag är 21 år och ansiktet börjar hänga, rynka sig och inte alls vara med på noterna. Jag kan inte tänka på hur jag kommer se ut när jag är tjugofem. Är det klädnypor i nacken som gäller då? Eller kanske så åker jag till thailand och gör en schysst makeover, ansikte-tuttar-lår-mage-benlyft kanske? Inte så troligt, jag får leva med det och inse att min kropp och mitt ansikte hade sitt "time of my life" när jag var sexton. Då var man minnsan tight, fast och inte det minsta rynkig. Synd att man inte hade vett att vara glad över det då.
Fast jag kan låtsas att jag bryr mig, men det gör jag inte. Har väll värre saker att tänka på än att ansiktet snart hänger ner i golvet. Just nu tillexempel funderar jag och kära sambo på hur vi gör i Jul. Ska vi vara hemma och flänga runt som jag vet inte vad, till mammor och pappor, och allas nya och gamla, syskon och morföräldrar och halvföräldrar och ja.
Eller ska vi helt enkelt åka bort över jul? Just nu lutar det åt att åka bort faktiskt. Bara vara med varandra en enda jul, för sen kommer knodden och då kan vi inte bara sitta hemma eller åka bort hur som helst över jul. Nej det går inte serru. Då ska man vara hemma och baka, koka, inlägga och pynta och hej och hå och hit och dit.
Det tål att tänkas på lite till.
Nej nu ska jag ta mig i kragen och kika i spegeln hur illa ställt det egentligen är med mitt face..
Heddå
/ECN
Kommentarer
Trackback
