Emmacarolinanyholm

Hej och välkomna,


Först och främst vill jag börja med att tacka min kära far för de välmenta orden om mina matvanor. Jag vill poängtera att jag självklart inte äter chips varje kväll klockan elva. Jag är mån om min hälsa. Men tack endå pappan, jag ska ha dina sunda ord i åtanke. (och tack för kommentaren, jag älskar när ni komenterar).


Idag  försökte jag få barnen lite engagerade i sina nallar, så jag sa åt dom att dom får ta och laga lite mat åt dom och byta blöjor osv. Detta säger jag självklart med hundvalpsrösten. Ni vet vilken jag pratar om.
När dom inte alls engagerar sig på det viset jag vill så demostrerar jag även, laga mat, kastanjer i deras lilla barnkastrull i deras lilla barnkök.
 " ååååh, vet ni vad jag lagar åt dom hungriga små björnarna? Nähä, jag lagar kastanjsoppa minsann. och oj Emilia, nu ramlade Björn, du får ta upp honom och blåsa lite "phuuphuuuuuublåsablåsa". Nej ajaj, Björnen gråter mer, vi får lägga något kallt på Björnens huvud, Här Emil, lägg på den här. Nehe, nej jag gör väl det då. Såja, Björnen, Såja! allt är bra. Ät lite soppa.. mmmm så gott det är va. Bjud din Björn Emil.. nejhej, jaha här får Emils Björn lite soppa, namnam.. " osv.

När jag sedan tittar upp så ser jag Emilia och Emil sitta på varsinn pall och titta på mig. UTTRÅKADE. Ungefär här så börjar jag undra vem det är som passar vem egentligen. Och  det tror jag dom funderade på också....


/ECN