Onsdag
Jag vill starta detta möte med att gratulera mig själv till min första sena ankomst till jobbet. Jag lyckades nämnligen försova mig imorse, trots att jag ställt klockan extra tidigt för att hinna upp och ducha innan jag började. Men tyvärr gick det ju inte så bra.
Annars har dagen varit så lugn, inga större problem om man bortser från att Emilia fortfarande äter Sand i Sandlådan ("Nej, Emilia. Det är inte riktig glass. Det är bara på låtsas!" och att Emil dreglade i mitt öga när vi flög flygplan.
Kvällen avslutades med en "alla-dar-i-veckan" det vill säga en makaronilåda med kött, bacon, broccoli, pasta och champignoner. Resterna från veckans mat ihopblandat i en låda. Ungefär som skolmaten, ni hajar?
Efter den delikatessen så kollade jag och Annika på idol. När sista tävlanden sjungit klart, jag visste redan när han startade att han skulle bringa mig problem, så tittar Annika på mig. Det är inte med vilken blick som helst hon ser på mig, utan det är "snällasnällasnällasnälla"-blicken. Jag vet vad som komma skall, jag kan se det i hennes bedjande ögon..
A: Emma..Snälla. Kan jag få behålla honom?
E: Åh jag vet inte!
A: Men snälla Snälla Emma, titta på honom, han är ju så söt och gullig.
E: Men du vet Annika..
Här förklarar jag för henne att det inte är något beslut man bara tar över reklampausen och att en sådan pojke kräver mycket omvårdad. Man måste mata honom, och bada honom och regelbundet måste man ta honom till frisör, tandläkare och doktor. Och vad skulle egentligen Magnus säga på Torsdag, om han kom hem och vi hade en ny pojke i huset?
A: Men ååååh. Jag lovar att ta hand om honom jättebra, jag ska leka med honom varje dag! jag Lovar.
E: Nåja, jag ska diskutera saken med Magnus, sen får vi se!
Och om ni nu vill tro på att detta samtal verkligen inträffat eller inte, är verkligen inte min sak att bestämma. Men ta det med en nypa salt kära läsare. Nu ska jag se på "Save private Ryan". Och med se, menar jag självklart sätta igån filmen, se förtexterna och fem minuter av handlingen, sedan somna för att vakna klockan fyra och stänga av datorn.
Sov gott ni underbara (och förlåt simon för alla stavfel, särskrivningar m.m. man lägger så lätt av sig när man inte har en lärare att redovisa för) hehe..
/ECN
Annars har dagen varit så lugn, inga större problem om man bortser från att Emilia fortfarande äter Sand i Sandlådan ("Nej, Emilia. Det är inte riktig glass. Det är bara på låtsas!" och att Emil dreglade i mitt öga när vi flög flygplan.
Kvällen avslutades med en "alla-dar-i-veckan" det vill säga en makaronilåda med kött, bacon, broccoli, pasta och champignoner. Resterna från veckans mat ihopblandat i en låda. Ungefär som skolmaten, ni hajar?
Efter den delikatessen så kollade jag och Annika på idol. När sista tävlanden sjungit klart, jag visste redan när han startade att han skulle bringa mig problem, så tittar Annika på mig. Det är inte med vilken blick som helst hon ser på mig, utan det är "snällasnällasnällasnälla"-blicken. Jag vet vad som komma skall, jag kan se det i hennes bedjande ögon..
A: Emma..Snälla. Kan jag få behålla honom?
E: Åh jag vet inte!
A: Men snälla Snälla Emma, titta på honom, han är ju så söt och gullig.
E: Men du vet Annika..
Här förklarar jag för henne att det inte är något beslut man bara tar över reklampausen och att en sådan pojke kräver mycket omvårdad. Man måste mata honom, och bada honom och regelbundet måste man ta honom till frisör, tandläkare och doktor. Och vad skulle egentligen Magnus säga på Torsdag, om han kom hem och vi hade en ny pojke i huset?
A: Men ååååh. Jag lovar att ta hand om honom jättebra, jag ska leka med honom varje dag! jag Lovar.
E: Nåja, jag ska diskutera saken med Magnus, sen får vi se!
Och om ni nu vill tro på att detta samtal verkligen inträffat eller inte, är verkligen inte min sak att bestämma. Men ta det med en nypa salt kära läsare. Nu ska jag se på "Save private Ryan". Och med se, menar jag självklart sätta igån filmen, se förtexterna och fem minuter av handlingen, sedan somna för att vakna klockan fyra och stänga av datorn.
Sov gott ni underbara (och förlåt simon för alla stavfel, särskrivningar m.m. man lägger så lätt av sig när man inte har en lärare att redovisa för) hehe..
/ECN
Kommentarer
Trackback
